Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsagenda

CeCAR styrs av en enkel övergripande frågeställning: Under vilka förhållanden äger storskaligt kollektivt handlande (LSCA) rum? När man närmar sig denna fråga går det inte att helt förlita sig på tidigare forskning, som främst ägnat sig åt kollektivt handlande i liten skala. Dessa studier har svag överensstämmelse med situationer där antalet aktörer är stort och där åtskilliga typer av aktörer, alltifrån konsumenter till nationer, organisationer och företag, är inblandade.

Forskning kring småskaligt kollektivt handlande hävdar att användarna av en gemensam resurs kan övervinna problemen med kollektivt handlande, vanligen genom att inrätta självstyrda regelsystem. Avgörande för dessa system är ett antal faktorer som inte förekommer i större sammanhang, exempelvis ett lägre antal resursanvändare, möjligheter till direkt kommunikation, upprepade interaktioner och information om övriga aktörers benägenhet att inordna sig under regelsystemet.

I storskaliga sammanhang är de bakomliggande förhållandena alltså mycket olika. Exempelvis blir överenskommelser och genomförande svårare med ett större antal medverkande; den kulturella mångfalden gör det mindre troligt att man kan finna gemensamma intressen och förståelse; och kravet på enhälliga överenskommelser vid internationella avtal sätter begränsningar för vilket slags politik som kan antas, eftersom nationella regeringar kan eftersträva särskilda privilegier. Redan i denna genomgång av skillnader kan vi identifiera ett antal faktorer som kan påverka utsikterna för ett framgångsrikt kollektivt handlande i större skala.


Frivilligt och reglerat kollektivt handlande

I dessa storskaliga sammanhang är det också viktigt skilja mellan frivilligt och reglerat kollektivt handlande. Frivilligt kollektivt handlande förutsätter ett handlande utan påverkan från tredje part (exempelvis en stat eller annan myndighet) och förekommer ständigt i mindre sammanhang. Eftersom större grupper av rationella aktörer som agerar i eget intresse ”utan tvång eller annat särskilt påtryckningsmedel” på plats, måste en tredje part dock i regel införas för att ta fram åtgärder med syfte att åstadkomma kollektivt handlande genom införande av politik och politiska instrument eller genom att aktivt stöda samordning. Huruvida ett sådant reglerat kollektivt handlande äger rum beror på i vilken utsträckning de inblandade aktörerna efterlever denna politik och dessa åtgärder. På grund av den uppenbara risken att aktörer åker snålskjuts, bör därför också själva efterlevnaden av policyerna ses som ett slags kollektivt handlande.
 

Övergripande forskningsfrågor

1. Vilka faktorer medverkar till framgångsrikt frivilligt storskaligt kollektivt handlande?

2. På vilket sätt samverkar dessa faktorer och vilken effekt har denna samverkan på frivilligt storskaligt kollektivt handlande?

3. Vilka faktorer medverkar till framgångsrikt reglerat storskaligt kollektivt handlande?

4. På vilket sätt samverkar dessa faktorer och vilken effekt har denna samverkan på reglerat storskaligt kollektivt handlande?

Sidansvarig: Anna-Karin Lundell|Sidan uppdaterades: 2019-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?